Ambassadör Cvach och tyske kollegan Heimsoeth i DN Debatt

Den publicerades online den 26 januari 2018 och går att läsa här ”https://www.dn.se/debatt/repliker/oroande-med-den-svenska-synen-pa-moderna-sprak/” och nedan:

"Nyligen fattade Kristianstads kommun ett beslut att avveckla franskundervisningen i sina högstadieskolor från och med hösten 2018, vilket har skapat het debatt i svenska medier. I det här fallet berörs enbart franskan och därmed de cirka två hundra elever som hade påbörjat sina studier i ämnet, men beslutet hade lika gärna kunnat ha gällt andra språk. Som Frankrikes och Tysklands ambassadörer i Sverige hade vi kunnat välja att inte delta i debatten. Skälen bakom beslutet har förmodligen med logistik, kostnader och rekrytering att göra och det är inte vår sak att döma i det.

Vidare kan man fråga sig om det här lokala beslutet verkligen utgör ett grundläggande hot mot undervisningen av våra båda språk i Europa och i världen? Tyska talas av 100 miljoner personer i flera länder. Det är näst efter engelska det mest talade språket i EU. Franska talas av 274 miljoner personer på fem kontinenter och antalet franskspråkiga ökar snabbt.

Trots detta blir vi verkligen bekymrade av beslutet, av tre anledningar:

För det första är det en del av en oroande utveckling i Sverige. Färre lär sig moderna språk på högstadiet och antalet högstadieelever som sedan fortsätter att studera dem på gymnasiet minskar drastiskt.

För det andra skickar beslutet en felaktig signal mitt i en tid då EU genomför satsningar inom just inlärning av främmande språk. Sveriges statsminister Stefan Löfven underströk i det tal han höll på Uppsala universitet i oktober 2017 att Europasamarbetet är något som är större än vi själva. Han uppmanade samtidigt de närvarande studenterna att engagera sig för Europa och att de borde lära sig andra europeiska språk, inte bara engelska. Frankrike och Tyskland delar Sveriges ställningstagande för ett flerspråkigt Europa. I länderna vi representerar är det obligatoriskt att studera två främmande språk för att ta gymnasieexamen. Flera skolor erbjuder möjligheter att lära sig tre stycken. I ett tal som Frankrikes president Emmanuel Macron höll på Sorbonne framlade han en tydlig ambition om att Europa ska vara en plats där varje student år 2024 talar åtminstone två europeiska språk.

Det kan tilläggas att en majoritet av våra europeiska grannmedborgare också vill uppnå detta mål. Enligt Eurobarometern om européerna och deras språk från 2012 uppskattar 72 procent av de tillfrågade att var europé bör lära sig åtminstone två främmande språk och 77 procent anser att detta bör vara en politisk prioritet inom EU.

Den tredje anledningen till varför vi anser att beslutet är olyckligt rör allmänna fördelar som kunskaper i främmande språk för med sig. Det underlättar kulturförståelse och öppnar dörrar till studier utomlands, inte minst genom det europeiska utbytesprogrammet Erasmus+. Det förbättrar även människors anställningsbarhet och är ett kraftfullt verktyg i medborgaridentiteten. Här talar siffrorna sitt tydliga språk: 86 procent av deltagarna i Erasmus+ upplever en förbättring av sin anställningsbarhet och 62 procent anser att deras medborgerliga kompetens stärkts avsevärt, enligt en färsk studie. Det ligger i varje EU-lands ekonomiska intresse att främja flerspråkighet. De 30 procent av Sveriges medelstora och stora företag som redan nu upplever svårigheter att rekrytera flerspråkig personal skulle hålla med.

En av Sveriges många tillgångar är att svenskar behärskar engelska oerhört väl. Men kom samtidigt ihåg att ni också är en europeisk kulturnation.

Det som förenar Alfred Nobel, världskända författare som Astrid Lindgren och konstnärer som Carl Larsson så starkt är språk och kultur från det kontinentala Europa, från mötesplatser som Paris, Berlin och Hamburg. Sverige har mycket att vinna på att den pågående trenden vänder tvärt och kan i processen bli en ledare inom flerspråkighet.

Sammanfattningsvis återger vi Peter Wolodarskis ledare den 10 december 2017: ”Lär dig tyska och franska – och hör sen!”